Sidor

fredag 1 februari 2013

Familjens favoritbok

Vi har just läst ut (och läst om) en av familjens absoluta favoritböcker, Sandvargen av Åsa Lind. Den handlar om Zackarina och det sagoaktiga djuret Sandvargen, som Zackarina hittar i sanden på stranden när hon gräver en grop. Zackarina gräver gropen för att hennes pappa ska trilla i den eftersom hon tycker att han är tråkig när han bara läser tidningen. Ur gropen kommer Sandvargen som blir Zackarinas kompis och någon att prata med när Zackarina inte förstår sig på de vuxna.

Vi tycker om boken för att den berättar så bra om när Zackarina och Sandvargen tänker tillsammans, om hur det är i livet.

Så långt 7-åringens och min gemensamma uppfattning om boken. Jag kan dock inte avhålla mig från att sätta in den i ett lite större sammanhang. Vi hittade Sandvargen för snart sex år sedan, när 10-åringen var knappt fem år och fick den i namnsdagspresent. Den var inte alldeles ny då heller men vi föll allihop för både det poetiska språket och de finurliga episoderna som konsekvent håller Zackarinas perspektiv. Därför blir jag glad när jag ser att den har blivit framröstad som tvåa i Lärarnas tidnings omröstning om Lärarnas bästa kapitelbok, efter Astrid Lindgrens Mio min Mio.

Jag brukar sällan betygsätta eller värdera böcker på det sättet, men jag kommer på mig själv med att fundera över vilken jag själv skulle sätta högst, och jag tror nog att Sandvargen enligt min mening slår det mesta av det Astrid Lindgren skrivit, trots att Lindgren är en av mina stora favoritförfattare. Hennes böcker har på många sätt åldrats med värdighet, mycket för att de rör sig i en sagovärld, men naturligt nog, eftersom det är såpass länge sedan de skrevs, finns det ett och annat som inte riktigt hängt med in i nutiden. Mest problem har jag nog med Pippi Långstrump, bland annat av skäl som jag skrivit om tidigare, och Karlsson på taket som jag aldrig riktigt har gillat. Mio min Mio fortsätter dock vara en av favoriterna, men ändå känns Sandvargen fräschare.

En annan favoritbok som överhuvudtaget inte gick in på "Topp 8" bland lärarna är Barbro Lindgrens "Vems lilla mössa flyger" som både jag och maken uppskattade enormt när vi läste den högt för äldsta barnet för ett antal år sedan. Det är lite av Christopher Robin och Nalle Puh över Barbro Lindgrens Barn-Hans och de djur som befolkar hans värld, där Farbrornallen spelar nallbeethoven och nallmozart för hunden Röden medan elefanten Ellen uppklättrad i ett träd känner sågspånet(?) långsamt rinna ur sig. Det kanske blir anledning att skriva mer om den så småningom men än så länge har 7-åringen inte varit särskilt positivt stämd gentemot de tre böcker som ingår i serien om Barn-hans. Böckerna om Barn-hans är dock inte heller pinfärska. Vilka mer nyligen utkomna favoriter finns? Vad läser ni hemma hos er?

Andra som har bloggat om Sandvargen; Barnboksprat

3 kommentarer:

  1. Vi önskade och fick Stora boken om Sandvargen i julklapp till K efter rekommendation från en gammal vän till mig. Det läses ett kapitel varje kväll och jag tror att den kan bli "slitstark". Inte uttalad favorit hos barnen, ännu (N är förstås lite för liten), men den kan nog ta sig på sikt. Jag gillar att läsa den i alla fall!
    /Sara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir ju roligare så, när man själv tycker om boken. Det är klart man står ut med att läsa så'nt man inte är så förtjust i också men det är härligt när man hittar böcker som alla uppskattar! Och ni får kanske nöjet att läsa den igen för N vid senare tillfälle :)

      Radera