Jag läste torsdagens artikel på DN debatt och letade sedan febrilt efter ett inlägg på tvillingbloggen Huddingeperspektiv som jag tror mig minnas att jag har skrivit. Ett inlägg om att miljöpolitiken mig veterligen är det enda område där man sätter upp mål - för att sedan ta beslut som går fullständigt på tvärs emot dessa mål. Hur jag än söker hittar jag inte detta inlägg. Däremot hittar jag ett annat inlägg, ovanligt kort och koncist för att vara jag dessutom, där jag tar upp samma sak. Man fastställer fina fluffiga mål - och sedan tar man beslut som gör dem omöjliga att uppfylla.
Även miljöpartiets process mot nytt partiprogram lämnar en hel del i övrigt att önska på miljöområdet och det uppmärksammas också av utomstående som i Per Wirténs text på Dagens Arena tidigare i december. Jag ser med oro hur Miljöpartiet tycks anamma allt mer av den blinda tron på att hållbar utveckling ska kunna kombineras med en hela tiden ökande tillväxt i stället för att fortsätta vara en nagel i ögat på de andra partierna genom sin samhällskritik (Olof Olsson har bloggat om detta tidigare). Därför hoppas jag att debattartikeln i DN av forskare från ett flertal olika lärosäten och discipliner är ett tecken på att utvecklingen ändå går i rätt riktning: Politiker kan inte fortsätta att sätta upp fluffiga miljömål som de sedan gör allt för att inte uppfylla. Det är inte trovärdigt och det fungerar inte. Vi behöver politiker med visioner, mod och förmåga att koppla komplexa problem till fungerande politik, och vi behöver dem nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar